Sök

Språk

sv-se

Nödruta och stadsvapen, länkar m.m. längst upp på sidan

KROKSLÄTTS BIBLIOTEK - KORTFATTAD HISTORIK

Krokslätt från luften.

Anders Sjöbohm

KROKSLÄTTS
BIBLIOTEK

KORTFATTAD
HISTORIK

 

Krokslätt omkring år 1950

 

Det har tidigt funnits ett stort läsintresse i Krokslätt. Redan under J A Björklunds tid som överlärare och bibliotekarie vid Fässbergs sockenbibliotek inkom invånarna i stadsdelen med en skrivelse med begäran om ett särskilt bibliotek för Krokslätts vidkommande. Björklund, som månade om ungdomarnas läsning, såg till att lärarna förmedlade böcker bl a till skolbarnen i Krokslätt. Dessas läsning, visade det sig, blev snabbt så populär att även äldre ungdomar "smittades" av läslusten. Något bibliotek i Krokslätt blev emellertid inte verklighet under Björklunds tid. Men 1922, då Björklund efterträtts av Ernst Lindstrand, såg däremot en biblioteksfilial dagens ljus. I Mölndals stadsbiblioteks tryckta katalog från 1923 finns "de fast deponerade böckerna å avdelningen i Krokslätt" samt en del böcker från Krokslätts ABF-avdelning förtecknade. Av katalogen att döma bidrog stadsbiblioteket med ett åttiotal titlar, ABF med ungefär hälften. Biblioteket bestod den gången nästan uteslutande av skönlitteratur, mest nittiotalister och klassiker - men bara en roman av Strindberg, Skärkarlsliv. Fackböckerna var inte många. Stadsbiblioteket bidrog med ett tämligen opolitiskt urval av biografier och böcker om historia och naturvetenskap medan ABF-bibliotekets fackavdelning tvärtom dominerades av socialistiska skribenter som Zäta Höglund, Karl Liebknecht och Bengt Lidforss.

Alldeles lätt att hitta lokaler till biblioteket var det inte, och det ansågs t o m som ett framsteg när filialen så småningom kunde hysas i en gammal polisarrest. Den gamla arrestlokalen var förstås trång, det fanns inte så mycket böcker att välja på men åtminstone plats för ett litet läsbord. Många kom också och lånade. Biblioteksbyggnaden låg inklämd mellan en affär, "Fabriksboden", och Konsum.

De första åren förestods filialen av Gustaf Pettersson, "Petters Gustaf" kallad,som var ett känt Krokslättsnamn och som så småningom blev ordförande i skolstyrelsen i Mölndal. 1926 övertogs sysslan av Sven Johansson. I årsberättelserna står han som "textilarbetare" men tycks ha arbetat som verkmästare på Mölnlycke fabriker, närmare bestämt som bas för förmännen på det ena skiftet. Till det yttre lugn och stillsam, var Sven Johansson engagerad i både det ena och det andra: ordförande i Folkets Hus-föreningen, kassör i Hyresgästföreningen och fackligt aktiv. Ibland kunde Krokslättsborna se honom komma med en boklåda på cykeln och en gammal Krokslättsbo, Allan Lundberg, minns att det gjorde honom nyfiken och lockade honom till biblioteket. I början av trettiotalet renoverades filialen; den f d arresten utvidgades och målades och fick enligt årsberättelsen "ett behagligt utseende". Av årsberättelsen från 1938 framgår att filialen höll öppet tisdag- och torsdagkvällar mellan 18 och 20. 1187 böcker lånades ut och föreståndaren avlönades med 150 kr om året.
1943 kom Ella Hillbäcks roman Albatross ut. Romanen utspelas i fattig arbetarmiljö i ett uppdiktat industrisamhälle - "Götafors". Författarinnans föräldrar var textilarbetare från Mölndal och Lars Gahrn har i en artikel i Mölndals-Posten (26.8.1998) kunnat konstatera att "Götafors" på många sätt påminner om Krokslätt. Albatross är en finstämd skildring av en ung flickas utveckling. Tiden är sent tjugotal och tidigt trettiotal:
Omslag till romanen Albatross.
Fabriken låg vid en å, som rann genom samhället med tjockt gulaktigt vatten. Ån var uppmängd med lera från sin egen botten och av föroreningar från olika avloppsledningar. Fabriken tömde ut färgvatten från färgeriet och ån ändrade utseende därefter. En gång när den blev blåelseblå flöt där upp en död katt: han var blå, han också. Ån fortsatte mot Göteborg och utloppet förbi fler fabriker och längs stränder som var gråskäggiga av torkat slamm. Ån luktade illa om sommaren och svämmade över ibland om höstarna, men den var nyttig som samfärdsled för fabrikerna; man fraktade kolpråmar på den.

Fabriken var en av de äldsta i landet inom textilen. Från ett oansenligt väveri, som en västgötaknalle från Mark hade anlagt, hade den svällt ut till en stor industrianläggning med två väverier och ett spinneri. Fabriken hade gett samhället dess namn - Götafors. Det stod att läsa på spinneritaket med bokstäver som tändes och släcktes om natten och som man kunde se när man for förbi på tåg.

Omkring fabriken hade samhället vuxit upp. På andra sidan vägen låg arbetarbostäderna: långa rader med gulmålade trähus och högre upp mot berget en klunga trevåningshus som till häften var byggda av tegel. Vid vägen låg butikerna och en bensinstation och några tidningskiosker.

Att boken så småningom köptes in till Krokslättsbiblioteket, närmare bestämt 1949, framgår av förvärvsjournalen. Då hade emellertid Sven Johansson hunnit sluta som chef för filialen - som f ö flyttat in i Folkets hus. 1947 efterträddes han av Hugo Brodd, vaktmästare och biografmaskinist i de lokaler som Folkets hus ägde. Filialen förde nu en tynande tillvaro och en undersökning bland Krokslättsborna visade att de flesta överhuvud inte visste att den fanns. Biblioteksstyrelsen beslöt därför att lägga ner filialen; den stängdes den 31 december 1948. Samtidigt hade kvinnorna i Krokslätt i flera års tid kämpat för en barnkrubba. Till sist hade de fått sin vilja igenom och 1945 kunde spaden sättas i jorden. Så när biblioteket i oktober 1949 öppnades igen var det i Krokslätts daghems nya lokaler, nu med Ingrid Bengtsson som föreståndare. Biblioteket höll öppet två timmar tre gånger i veckan och arbetet avlönades med fem kronor per kväll. Personalen transporterade dit böcker från huvudbiblioteket, inte sällan på cykel.


Interiör.Biblioteket låg placerat i källaren, med kokosmattor på stengolvet, men pressen kunde rapportera att ljusa möbler och vitkalkade väggar bidrog till ett ljust och trevligt intryck. Filialen blev därtill en sådan succé att personalen knappt hann med sina arbetsuppgifter. Lokalen var inte heller nu särskilt rymlig och det räckte med ett tiotal besökare för att det skulle bli fullt; ofta var det överfullt. Man hade ställt in ett bord och det kom väl till pass för ibland vällde böckerna in i en sådan mängd att man helt enkelt fick be låntagarna att lämna böckerna i en hög på bordet. Inte minst fanns det vid den här tiden mycket barn i Krokslätt. Folkets Hus, starka fackföreningar och stark ABF-avdelning betydde säkert mycket för att locka till läsning. Tillsammans med Ingrid Bengtsson arbetade också Gurli Enebacke, tidvis medlem av biblioteksstyrelsen, och Ulla-Britt Giebner. Båda de sistnämnda hann själva verka som föreståndare för filialen. Under Gurli Enebackes tid, närmare bestämt sommaren 1962, inträffade en olycka med en oljecistern. Den stod i ena änden av lokalen, avskild av en masonitskiva, på en "klack" av betong som sprack så att oljan rann ut över golvet. Då fick man rycka ut med sågspån för att rädda bibliotekets böcker. Det bar sig emellertid inte bättre än att trettiofem av dem, tillsammans med ett par skor, förstördes. Och på golvet måste en ny korkmatta läggas.

Så småningom tog Stina Hallberg över som föreståndare. Det kunde ha sina sidor att sitta ensam i en källare, tyckte hon, och naturligtvis fanns det en och annan besökare som tyckte om att "skrämma tanterna" - men något allvarligt skedde inte. En tid funderade man på att inrätta ett nytt bibliotek i en planerad byggnad på Fredåsgatan men de planerna skrinlades i samband med kommunsammanslagningen 1971. Sedan blev det tvärtom tal om att lägga ner filialen och ersätta den med några bokbusshållplatser men detta stupade på protester i stadsdelen. Källarfilialen fick bli kvar, och 1975 upplevde den en rejäl ansiktslyftning - ny brun matta på golvet, ett ljust modernt skrivbord, en barnbokslåda och fyra stolar med apelsinfärgat tyg. 1976 hade filialen 16 916 lån, 1997 26 165.

Mot slutet av åttiotalet gick Stina Hallberg i pension och efterträddes av Aslaug Madsen som således var filialchef när de nya lokalerna vid Krokslätts torg öppnades 1990. Aslaug införde under sin tid ökat låntagarinflytande över bokinköpen. Hon i sin tur efterträddes av Stella Lundqvist-Samuelsson, som förestod filialen fram till dess nedläggning hösten 1999.

De som arbetat på Krokslätts bibliotek kan berätta att de under årens lopp mött alla sorters människor bland besökarna: unga mammor som läste till barnavårdare på den sociala linjen, mycket barn och många studenter, en farbror som lånade tio böcker i veckan och alltid kom med resväska, finska invandrare som arbetade vid Mölnlycke fabriker, en ung man som alltid ville ha "kalla böcker" om polartrakter och ishav, polska judinnor som suttit i koncentrationslägret i Ravensbrück och som förmodligen kommit med Folke Bernadottes "vita bussar" till Mölndal, flyktingar från Ungern. För många utgjorde Krokslätt bara en mellanstation, men många stannade kvar.

<< Åter till index

Artiklar: visa en viss artikel

Sidfot

Mölndals stadsbibliotek

Brogatan 40/
Bergmansgatan 31
431 30 Mölndal


Telefon
Information: 031-315 16 00
 
Info barn:     031-315 16 20
Info vuxen:   031-315 16 10

Epost: 
molndals.stadsbibliotek@molndal.se

 

 

 

Jag vill lämna en synpunkt